Yrkesgrupper
En tvärgående behållare: människor som hörde ihop genom sitt yrke, oavsett när och var de verkade. Klicka på en yrkesgrupp för att se alla personer i arkivet som tillhörde den.
Saknar du ett yrke? Hör av dig till redaktionen — vi lägger gärna till nya yrkesgrupper när det finns underlag.
-
Apotekare
Recept, officin, läkemedel — och deras släktnätverk genom seklerna.
6 personer i arkivet
-
Arkitekter
Byggmästare och arkitekter som ritade hus, kyrkor, offentliga byggnader.
Inga personer kopplade ännu
-
Bönder / Hemmansägare
Självägande bönder med hemman i jordeboken. Sockenstämmans ryggrad — gruppen som hade rösträtt, jurytjänst och kunde sätta dotter eller son i folkskolan.
Inga personer kopplade ännu
-
Folkskollärarinnor
Kvinnliga lärare i folkskolan (efter 1860). Utbildades vid seminarier (Falun, Skara, Lund). En av de första breda vägarna till självförsörjning för bildade kvinnor.
Inga personer kopplade ännu
-
Guvernanter
Privatlärarinnor som bodde i välbeställda familjer och undervisade barnen i språk, musik, etikett och allmänbildning. Mycket vanligt yrke för bildade ogifta kvinnor i 1800-talets borgerlighet.
Inga personer kopplade ännu
-
Jordbrukare
Bönder, lantbrukare, torpare, statare och husbönder. Stommen i den agrara byn — den grupp som syns i flest gamla familjefoton från landsbygden.
Inga personer kopplade ännu
-
Läkare
Provinsialläkare, fältskärer, sjukhusläkare, fältläkare och andra som vårdade sjuka.
Inga personer kopplade ännu
-
Lärare
Folkskollärare, seminarister, pedagoger.
Inga personer kopplade ännu
-
Målare
Konstnärer som arbetade med målerikonst — porträtt, landskap, kyrkomålning, dekorationsmåleri.
1 person i arkivet
-
Optiker
Glasögonmakare, ögonläkare och brillförsäljare. Ofta del av en familjefirma som gick i arv generationer.
Inga personer kopplade ännu
-
Pigor / Tjänsteflickor
Kvinnliga tjänstefolk i bondefamiljer och borgerliga hushåll. Anställdes mellan flyttdagar (oftast 24 oktober), bodde hos arbetsgivaren. Ungefär hälften av unga ogifta kvinnor i tätorter.
Inga personer kopplade ännu
-
Präster
Kyrkoherdar, komministrar, vice pastorer, missionärer — kyrkans tjänare.
2 personer i arkivet
-
Sjuksköterskor
Vårdpersonal, barnmorskor, sköterskor i hemvården och vid sjukhus. Yrket professionaliserades i Sverige från sent 1800-tal.
Inga personer kopplade ännu
-
Sjökaptener
Skeppare, styrmän, handelsmän till sjöss.
Inga personer kopplade ännu
-
Sjömän
Fartygsbesättning utan kaptens grad — matroser, skeppare, eldare. Massivt yrke i kust-Sverige (Bohuslän, Göteborg, Karlskrona, Visby, Karlshamn).
Inga personer kopplade ännu
-
Skomakare
Byskomakare som tillverkade och lagade skor på beställning. Yrket dog snabbt ut efter att fabriksskor blev billigare ~1900-talet.
Inga personer kopplade ännu
-
Skulptörer
Bildhuggare i sten, brons eller trä — gravvårdar, monument, religiös konst, porträttbyster.
Inga personer kopplade ännu
-
Smeder
Bysmeden — hästskor, vagnar, åkerredskap, knivar, plogar. Yrket gick ofta i arv inom släkten. Statushöjt hantverk.
Inga personer kopplade ännu
-
Snickare
Möbel-, hus- och vagnsnickare. Tunnbindare, modellsnickare, byggnadssnickare. Hantverket professionaliserades med fabriksindustrin från 1870-talet.
Inga personer kopplade ännu
-
Soldater
Indelta soldater i den svenska armén (1682–1901). En bonde-rote underhöll en soldat med torp, kläder och mat. Soldatnamn som Modig, Hurtig, Lustig identifierar i kyrkböckerna.
Inga personer kopplade ännu
-
Sotare / Skorstensfejare
Sotare som rensade skorstenar och eldstäder. Vandrade mellan gårdar med stege, skrapor och borste. Yrket var hårt reglerat i städer — varje sotardistrikt hade en mästare med exklusiv rätt. Traditionell lyckosymbol vid bröllop. Den formella termen Skorstensfejare lever kvar i moderna yrkesförbund.
Inga personer kopplade ännu
-
Tandläkare
Tandvårdens experter — drog tänder, satte plomber, gjorde tandbroar. Tandläkarinstitutet i Stockholm grundades 1864; yrket professionaliserades fullt ut ~1900. Före dess fanns tanddoktorer och fältskärer som dragit tänder med tång.
Inga personer kopplade ännu